Vad gäller vid anställningens upphörande?
En anställning kan avslutats genom att arbetsgivaren, när det föreligger saklig skäl för
uppsägning enligt 7 § Lag (1982:80) om anställningsskydd (”LAS”), säger upp den anställde.
En anställning kan också avslutas genom att arbetsgivaren avskedar den anställde och på så
vis avbryter anställningen enligt 18 § LAS. Givetvis är det inte enbart arbetsgivaren som kan
avsluta anställningen utan även den anställde kan göra det.
Egen uppsägning
Vanligtvis säger den anställde upp sig själv på grund av vederbörande erbjudits en bättre
anställning eller beslutat sig för att driva egen verksamhet. Från dag när den anställde säger
upp sig själv börjar uppsägningstiden att löpa fram till dess att anställningen upphör. Under
uppsägningstiden arbetar ofta den anställde kvar tiden ut, såvida parterna inte avtalar om
något annat. Längden på uppsägningstiden regleras i 11 § LAS och kollektivavtal.
I de fall som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att arbetstagaren ska bli
arbetsbefriad under uppsägningstiden är det väl värt att notera att arbetstagaren under sin
arbetsbefriade uppsägningstid har en bibehållen lojalitetsplikten i förhållande till
arbetsgivaren som följer av anställningsavtalet. För att undvika att tvist uppstår mellan
parterna när den anställde är arbetsbefriad kan det således vara av viktigt för parterna att
klargöra omfattningen av lojalitetsförpliktelsen om detta inte helt framgår av
anställningsavtalet. I vissa fall kan arbetstagaren förhandla med arbetsgivaren om att
arbetsgivaren ska efterge vissa villkor eller krav som följer av anställningsavtalet för att ges
möjlighet att ta annat arbete under uppsägningstiden.
Frånträde vid arbetsgivares kontraktsbrott
För att återanknyta till när anställningen kan upphöra så är väl värt att nämna att arbetstagaren
även under vissa förutsättningar har rätt att frånträda sina anställningsavtal till följd av
arbetsgivarens kontraktsbrott. Lojalitetsplikten som följer av anställningsavtalet går åt båda
hållen. En arbetsgivare som agerar illojalt mot den anställde kan ådra sig
skadeståndsskyldighet trots att den anställde har frånträtt anställningen på egen begäran.
Arbetstagarens rätt att frånträda anställningsavtalet framgår av 4 § 3 st. LAS. Enligt
bestämmelsen får arbetstagaren med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om
arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Dessa
åliggande kan kopplas ihop med annan lagstiftning innehållande skyldigheter som
arbetsgivaren har att uppfylla i anställningsförhållandet. Arbetsgivares brott mot exempelvis
semesterlag (1977:480), arbetstidslagen (1982:673), arbetsmiljölagen (1977:1160),
föräldraledighetslag (1995:584) och diskrimineringslag (2008:567) är att betrakta som sådant
illojalt agerande som strider mot god sed på arbetsmarknaden och kan grunda rätt till
ekonomiskt skadestånd enligt LAS.
Frånträdet som sådant medför också att arbetsgivaren förlorar rätten att förfoga över den
anställdes arbetskraft under en uppsägningstid, samtidigt som den anställde kan rikta
skadeståndsanspråk mot arbetsgivaren.
Om att träffa en överenskommelse
En anställning kan även upphöra genom att parterna, exempelvis arbetsgivaren och
arbetstagaren, träffar en överenskommelse om detta. I stället för att tvista om den
arbetsrättsliga frågan i domstol beslutar parterna om att göra upp i godo. En överenskommelse
medför både ekonomiska fördelar och skyndsamma lösningar.
